Foto: Petra Kyllerman / @Kyllerphoto

Jessica har en bred juridisk bakgrund som hovrättsassessor samt med erfarenhet från både förbund och advokatbyråer. Efter en paus från juridiken för att satsa på entreprenörskap i en startup återvände hon till juristrollen, denna gång inom banksektorn. Sedan 2017 har hon haft ledarroller inom Group Legal på Nordea, där hon och hennes team inte bara har fokuserat på att stötta framförallt privatkundsidan med juridik utan också på hur de bäst kan göra det. Med ett särskilt intresse för att förena juridiken med både kommersiell och teknisk utveckling var hon en drivande kraft bakom lanseringen av en chatbot för juridisk rådgivning redan 2018. I dag ger chatboten internt juridiskt stöd inom ett stort antal rättsområden dygnet runt i hela Norden.

I sin roll som General Counsel i Personal Banking leder Jessica ett nordiskt team med cirka 25 jurister. Med hjälp av chatboten, interaktiva guider och andra digitala lösningar strävar teamet dagligen efter att göra juridiken mer tillgänglig och användarvänlig. ”Vi försöker hela tiden lära oss nya saker, inte bara kring rättsutvecklingen som vi naturligtvis följer, utan också i fråga om vad kunder och branschen efterfrågar samt den teknologiska utvecklingen. Därefter försöker vi på ett innovativt sätt omsätta det vi lärt oss i bättre lösningar och processer. Slutligen automatiserar vi allt som kan automatiseras”, säger Jessica och fortsätter med att dela sina erfarenheter av moderniseringsresan.

– Vi vinner mycket på det här arbetssättet ur effektivitetssynpunkt. Genom att minimera repetitiva frågor och arbetsuppgifter säkerställer vi att vi kan lägga vårt fokus på de mer komplexa eller principiellt viktiga sakerna. Den största drivkraften är emellertid en helt annan, nämligen kundupplevelsen. Om vi kan se till att våra kollegor som möter kunderna alltid har tillgång till den juridiska support de behöver kommer de att kunna möta kunderna på ett snabbare, tryggare och säkrare sätt. Vi interagerar med våra kunder dygnet runt. Oavsett om det handlar om bolån inför livets första bostadsköp, sparande till barnen eller hantering av ett dödsbo efter en nära anhörigs bortgång, är det avgörande att banken kan tillgodose en trygg, sömlös och förtroendeingivande kundupplevelse. Kunden är i centrum för allt vi gör. Detta fokus ledde till att vi kom i kontakt med Legal Design.

Jessica förklarar att Legal Design bygger på Design Thinking, en metod för att skapa produkter och tjänster som är användarvänliga och ändamålsenliga. När man pratar om Legal Design handlar det helt enkelt om att applicera principerna för Design Thinking i juridikens värld. Det var hennes kollega Homan Hamzeh, som leder Personal Banking Legal i Sverige, som först fick upp ögonen för det och därefter introducerade det till Jessica och hennes kollegor i de andra länderna. De såg snabbt att det kunde tillföra mycket värde både internt och för sina kunder. ”Om vi internt kan tillhandahålla juridisk rådgivning som är lätt att ta till sig och tillämpa kommer det att leda till att beslut kan fattas på bättre grunder och med mindre legal risk. Om vi externt kan säkerställa att de legala produkter våra kunder får från oss, som till exempel allmänna villkor och andra avtals- eller juridiska texter, är användarvänliga och begripliga kommer det bidra till bättre kundupplevelser, större förtroende för banken och återigen mindre legal risk”, säger Jessica och fortsätter:

– Vi läste på allt vi kom över och studerade noga vad exempelvis framstående universitet som Stanford Law School och bland annat banker framför allt i Storbritannien har åstadkommit. Ju mer vi såg, desto mer övertygade blev vi om att det här är en värdefull kompetens för alla jurister, oavsett om man arbetar med M&A-transaktioner med allt från mindre entreprenörer till familjeföretag eller större bolag, finansiering i små, mellan eller stora företagsaffärer, tvister eller privatkundsjuridik. Vi tänker att även jurister har en viktig roll att spela i fråga om att bygga bankens varumärke, och det här är förstås applicerbart på juristers arbete oavsett bransch. I Nordea tror vi på att vara personliga. Vi sätter stolthet i att vara experter och vi är ansvarsfulla. Det är viktigt att detta syns också i kommunikationen från juristerna, betonar Jessica.

Läs mer: Jurister missar sin exekutiva potential

– Vi lärde känna ett företag som heter Majoto, vilket är specialiserat på att förbättra juridiska processer och kontraktsdesign genom Design Thinking. Tillsammans med dem har vi i år lanserat ett eget Design Lab som hela Group Legal i Nordea deltar i. Jag tror att det kan bli direkt banbrytande att kombinera kunskap om Design Thinking med legal expertis. Vi ser redan resultat i form av omarbetade allmänna villkor och andra legala dokument som är bättre både från användarvänlighets-, kundvårds- och riskperspektiv.

Jessica lyfter vidare upp att det finns flera exempel på forskning som visar att juridisk text ofta upplevs som otillgänglig, svår att förstå och svår att applicera i individuella situationer. En grupp forskare belönades till och med 2022 med Ig Nobel Prize för sin forskning kring varför det är så. Deras studie, som innefattade jämförelser av ett stort antal juridiska dokument med annan skriven engelsk text, ledde dem till slutsatsen att det inte är det juridiska innehållet som gör att juridiska texter ofta upplevs som komplicerade. Anledningen är istället att de helt enkelt är dåligt skrivna. ”Det är fullt möjligt att förklara komplexa juridiska frågor på ett enkelt sätt, det är bara mycket svårare”, menar Jessica.

Vilket ansvar har chefsjuristen för att driva denna utveckling?

Jurister har ett stort ansvar att driva utvecklingen mot effektivare kommunikation. Jag hör ibland bank- eller andra bolagsjurister säga att det inte är upp till oss, då vi oftast inte är direkta produktägare utan har en rådgivande position. Sedan hör jag personer i andra funktioner, inklusive produktägare och till och med ledning, resignerat acceptera svårbegripliga juridiska produkter, för att de tror att de måste göra det. Det uppstår ett gap och det måste vi överbrygga. Genom att anpassa juridiska dokument både efter affärens behov och med mottagaren i åtanke kan vi jurister tillföra verkligt värde. Om man tvivlar kan man titta på vad Högsta domstolen har gjort för att göra sina domar mer begripliga både för allmänheten och juristbranschen, och fundera på om det var bättre förr?

Läs mer: Att gå från jurist till vd – dags att tänka utifrån

Hur har initiativet tagits emot internt?

På Nordea har utvecklingen tagits emot med öppna armar. Det råder ingen tvekan om att mer begriplig och användarvänlig juridik efterfrågas, både internt och externt. Vi har en tydlig identitet som en kundfokuserad bank och när juristerna vill bidra till detta tas det emot positivt.

Vilka nya kompetenskrav ställs på jurister idag?

Jag tror att Design Thinking kommer att bli en viktig kompetens för framtidens jurister. Det är än så länge en utmaning att hitta denna kompetens i Sverige, eftersom jurister med praktisk erfarenhet inom området är relativt få. Det är därför vi startade vårt Design Lab, och vi hoppas att allt fler börjar anamma denna metod. Det är en positiv trend.

Framtidens juristavdelningar kommer därför att behöva en mer diversifierad kompetensbas. Det räcker inte med skickliga jurister. Legal tech, Design Thinking och projektledning blir alltmer relevanta kunskaper att integrera i verksamheten. Förhoppningsvis kan utbildningsväsendet och företag samverka för att utveckla den kompetens som krävs för att framtidssäkra juristfunktionerna. På så sätt kan vi tillföra mer värde inom vårt verksamhetsområde och bidra till att stärka våra företags konkurrenskraft.

Läs mer: En framgångsrik chef är den som byggt ett starkt team