Efter avslutade universitetsstudier så sommarjobbade Pia på Gotland med bland annat nattjobb på ett diskotek samt att sälja varor på torget under dagtid. Pia fattade tycke för ön Gotland och bestämde sig för att stanna kvar och hon började att föreläsa inom ekonomi, som hon hade studerat, samt kommunikation, organisation och marknadsföring.

När Pia fick barn så blev det svårt och för utmanande med att jobba på diskotek under nätterna och arbeta lärare under dagarna. Pia snubblade över en jobbannons på Skatteverket och tyckte rollbeskrivningen passade väldig bra i kombination med småbarnsåren. Väl på Skatteverket så kom Pia fort in på området ekonomisk brottslighet.

– Jag har ju alltid älskat att läsa deckare och det personliga intresset att försöka förstå vad skurkar ska dölja. Så för mig att hamna på Skatteverket med denna inriktning blev mitt i prick. Det fanns mycket utmaning med att börja jobba på Skatteverket, då det var och är en byråkratisk och trångsynt värld många gånger.

Efter ett par år på Skatteverket så bildade Pia ett litet projekt mellan Södertälje, Visby och Norrtälje med att fokusera mer på småföretag och deras ekonomiska brottslighet. Det blev en stor succé med ett bra driv och många genomförda kontroller. Pia fick därefter ett erbjudande om att bli projektledare i arbetet mot organiserad brottslighet och hur brottsligheten tog sig in i företag som bl.a. penningtvätt och hur Mc-gängen tog sig in i byggbranschen m.m.

Vilken typ av brottslighet är den vanligaste idag bland företag?

– Den hänger ihop med arbetskraften men kan tes sig olika. Det kan vara allt ifrån att dölja inkomster till att företag anlitar människor som ej har rätt att vara i landet och erbjuder de mest bedrövliga villkoren. Till exempel att provarbeta utan någon lön. Det sammanhållande är att det är kopplat till arbetskraften. Det är dyrt att ha anställda och svårt att göra sig av med personal.

Man hör ofta att bygg- och fastighetsbranschen är utsatt för hög ekonomisk brottslighet, finns det andra branscher med en stor volym av brottslighet?

– Ekonomisk brottslighet förekommer precis i alla branscher! Att man nämner byggbranschen är för att dom omsätter kopiösa mängder pengar och allt baseras på människors arbete och det är dom som kostar företagen mest. I det ligger i att man måste ha specialkompetenser som sedan delegeras nedåt bland underentreprenörer och då döljs det mycket. Vi ser även branscher som transport, restaurang och städ med hög ekonomisk brottslighet.

Tycker du att vi ser vi en ökad ekonomisk brottslighet i Sverige och vad beror det främst på tror du?

– Ja det gör vi! Det beror bland annat på att vi har och lever i en mycket mer internationell värld idag. Vi kan transportera pengar och människor över myndigheter och det gör allt mycket svårare. Backar man bandet till 90-talet och att skicka pengar utomlands, tex till Turkiet, då kunde det vara en process på flera dagar medan idag är det ett par sekunder vi pratar om. Det i sin tur gör det mycket svårare att identifiera och följa alla dessa transaktioner. Vidare kan man ragga arbetskraft idag via internet. Så hela den digitala utvecklingen har påverkat den ekonomiska brottligheten enormt mycket.

Hur tycker du att samarbetet mellan olika myndigheter fungerar för att förekomma ekonomisk brottslighet?

– Det stora problemet är sekretesslagstiftningen vilket gör att informationsutbytet är väldigt reglerat. Får jag tex in ett tips som jag vill att Försäkringskassan eller Arbetsförmedling ska titta närmare på, och det fanns ju alltid en önskan om att ta det vidare, men det förhindrar sekretessen idag så kommunikationen blir lidandes. All information som kommer in är strikt reglerad. Vi, det vill säga myndigheterna, måste få prata med varandra och riskvärdera med varandra och det försvårar arbetet extremt mycket. Det blir en politisk fråga.

– Jag bildade ett nätverk ”den stora branschgruppen” vilket bestod av åtta myndigheter och åtta arbetsgivarorganisationer och sju fackliga organisationer. Hela poängen med detta nätverk var att kunna synliggöra och riskvärdera sina kunder och leverantörer. Detta har vi riktat mot politikerna genom att rita upp och berätta. När det väl blir valår så har politikerna glömt bort detta och man fokusera på enklare lösningar.

Hur uppfattar du kompetensbehov inom penningtvättsområdet?

– Företag måste och behöver fortsätta att rekrytera inom detta område. Penningtvätt och övervakningsinstitutioner. Vi ser ju att denna yrkeskategori byter jobb ofta och mycket jobb mellan varandra, tex från en bank till en annan bank. Man har nu börjat ragga personal från Skatteverket och det är bra! Där sitter en annan typ av kompetens. Att byta arbeta och få olika perspektiv är nyttigt. Olika hänsyn man måste ta och begripa sig på lite olika lagstiftningar.

Vi blickar framåt – vad är din kommentar kring utvecklingen på området?

– Tyvärr mycket dålig då vi ej går mot ljusare tider. Sekretessen som jag nämnde innan är ett stort problem. Från politiskt håll brister det fortfarande kring direktiven till myndigheterna. Myndigheterna är inte alltid kompetent nog att klara av sitt arbete.

– Det skjuts där ute och Sverige ligger i topp i Europa med flest skjutningar och det beror ofta på ekonomiska incitament som kan vara kopplat till bedrägerier eller utpressning med mera. Vi ser en ökad grov ekonomisk brottslighet. Vi måste stoppa den grå sektorn först där småfusket finns. Då finns en ökad möjlighet för företag att konkurrera. Den grå marknaden i dagsläget gällande knark och svart arbetskraft är för stor. Man måste vara ute med sanktioner för att stoppa detta och Polisen förstår ej detta. Man måste hjälpa de seriösa företagen som vill göra rätt och erbjuda bra jobb till sina anställda. De flesta företagen vill ej helst behöva permittera personal. Sedan måste man göra det mycket lättare för att kontrollerna vem företagen gör affär med.

– Många myndigheter ser företag som något ont vilket är helt fel! De flesta företag som startas de startar med en ambition och vision.